Gunnar Ardelius

Han andas in i hennes öra, hon blundar, viskar, drar i jeansen.

Ett tag tänker han att han ska berätta allt.

En strålande smärta genomfar honom.

Det är det som är så förskräckligt. Det är en stund som bara kan finnas till om man inte tänker på konsekvenserna.

Channa, Jeppe, Beate, Roozbeh, Olof och Lea. Sex kompisar från gymnasiet. Skolan är slut och allt känns plötsligt så länge sen. Channa har försvunnit. De andra är kvar. Under ytan vibrerar ett hot, en mörk hemlighet. De borde ha pratat om det. Nu är det försent.

Prisbelönte Gunnar Ardelius är tillbaka med en brännande och träffsäker berättelse om den sköra tiden efter gymnasiet. Då livet ska lossna. Men tänk om man förlorar allt man drömt om innan det ens börjat?

"Ur ett språkperspektiv är det en fröjd att läsa Gunnar Ardelius nya bok, Tjuren från Solna." Emma Holm, DN

Sebastian kämpar för att bli vuxen, för att hitta en vän, en lägenhet, en tjock bunt med sedlar, någon att älska och en utbildning som leder till ett jobb. Han stretar för att komma bort från sin mamma. Egentligen är det inget fel på Sebastians mamma, mer än att hon luktar för mycket, skrattar för högt och gråter för fult. Utan att riktigt veta hur det har gått till har Sebastian inlett ett förhållande med mammas kollega Hanna, som skulle kunna gå under rubriken milf, även om hon inte har några barn. Han har sökt in till scenskolan där han träffar Jakob. Nu kanske allt kan bli bättre och livet äntligen börja?

Med språklig träffsäkerhet och en stor portion humor gestaltar Ardelius en ung mans känsla av att inte räcka till i en tid utan självklara svar.

Gunnar Ardelius har gett ut fyra ungdomsromaner och en roman för vuxna. Han har varit nominerad till Augustpriset, Tidningen Vi:s litteraturpris och tilldelats debutantpriset Slangbellan. Han är också översättare och ordförande i Författarförbundet.

24-årige Gunnar Ardelius debut är en strålande originell roman. På ett filmiskt vis, uppbyggt genom korta scener, spelas en ung kärlekshistoria upp. En riktig sträckläsarbok!

Gunnar har gjort en kortkort prosavariant av hela boken:
"Morris och Betty", han sätter händerna för hennes ögon och berättar. "Vi är på film nu, det här är historien om oss, där kärleksparet får varandra i den första scenen. Alla andra människor färgas grå och vi blir röda som körsbär. I en scen som visas på trailern säger han att de hör ihop som Hennes & Mauritz."
Hon tar bort händerna från ögonen. "Det måste hända något sorgligt också, annars vill ingen se filmen."
"Okej, hans pappa är manodepressiv och mamman är en komplett fruktkaka."
"Inte sånt tråkigt, det ska finnas något att gråta åt, annars är det ingen riktig kärlekshistoria. Slutet ska vara sorgligt."
"Nej, de lever lyckliga i alla sina dagar."

Debutromanen som blev Augustnominerad, fick Slangbellan och rättigheterna sålda till bland annat USA, Tyskland och Nederländerna finns nu i pocket. I korta lyriska prosatexter berättas historien om två unga människors första stora kärlek.

När vet man att det verkligen är slut? Det undrar Morris. Han gör sitt bästa för att springa ifrån minnet av Betty. Tillsammans med pappa springer han varv efter varv i elljusspåret. En dag är det någon som springer ikapp.

Pappa är entusiastisk. Ringer varje dag nu. Frågar hur han mår. Om han har lust att springa. Men båda vet att det inte handlar om lust. Inte bara. Det handlar om att springa oavsett vad. Även om han blöder näsblod. Även om hjärtat slår dubbla slag.

Pappas hjärta stannar ibland. Han har sprungit i hela sitt liv. Sprungit ifrån depressioner och rakt in i dem. Ibland får läkarna sätta elektroder på bröstet och knuffa igång hjärtat.

Mamma har en dikt hon skrivit inramad på väggen. Pappa ramade in den för att han tyckte att den var så vacker. Hon tar aldrig ner den för minnet är så flyktigt. Mammas och pappas kärlek gjorde dem sjuka. Sjuka och lyckliga.

En dag är det någon som springer ikapp Morris i elljusspåret: Lena. Hon är en ny värld, med liten mun och ettriga kyssar. Med Lena är det inte samma sugande virvel mot botten. Inte som med Betty. Han måste inte röra vid Lena för att överleva.

Tillsammans med pappa och Lena åker Morris till Skåne för att träna inför halvmaran. Resan slutar inte som någon av dem har tänkt.

Bara kärlek kan krossa ditt hjärta är en fristående fortsättning på Gunnar Ardelius hyllade debutroman Jag behöver dig mer än jag älskar dig och jag älskar dig så himla mycket. Den belönades med debutantpriset Slangbellan och blev nominerad till Augustpriset. Nu får vi möta Morris på nytt, efter den första himlastormande kärleken men ännu med minnet av Betty kvar. Till skillnad från första boken är detta en roman och inte kortprosa.

"Hon hade trott att allt genast skulle kännas annorlunda när de väl kom till Afrika, att hon skulle få uppleva en lättnad, ett skyddande flor över ansiktet som gav en behaglig glömska och gjorde världen mindre skarp i kanterna. Men Liberia var bara ett ställe som alla andra där man gick och lade sig i sängen bredvid sin man för att invänta morgonen. Varför skulle just Afrika handla om något mer existentiellt och äkta? Varför skulle tillvaron öppna sig just här?"

I slutet av 1960-talet åker en svensk familj till Liberia där pappan fått jobb som personalchef för det svenska gruvföretaget LAMCO. De är vackra och framgångshungriga och ute på sitt livs äventyr, men på plats i Liberia stiger obearbetade känslor och konflikter upp till ytan. Hettan och fukten pressar på. Margret sörjer sin älskare som hon lämnat i Sverige och tar sin tillflykt till lugnande tabletter, Hektor får problem på gruvan där vild strejk ständigt hotar. Mårten blir vän med Ormpojken, familjens trädgårdsboy, och börjar ställa sig på liberianernas sida mot kolonialisterna. Han tror på p-pillret och proletariatets internationella solidaritet. Ställningstaganden som riskerar att få ödesdigra konsekvenser.

Å ena sidan ansvar, kärlek, faderskap och närvaro i kärnfamiljen. Å den andra ensamheten, viljan att fly och rädslan för att bli instängd och självutplånad.

Ingenmansland handlar om att bli man och pappa, om fäder, mansroller och relationer, om att älska, supa, åka skidor, leva, dö, vara naken och gå i parterapi och om varför det är så svårt att hitta sin plats och få tydliga konturer.

Under 2022 publicerade författaren Gunnar Ardelius två texter på DN Kultur som snart blev några av årets mest lästa. Med utgångspunkt i ett sökande i sig själv och i samtidslitteraturen undersökte han vad det innebär att vara man och gift trebarnsfar idag. Ambitionen var att släppa in frisk luft i det unkna och syrefattiga rum där mäns känslor och dilemman hittills har diskuterats. Nu har han fördjupat dessa texter.

 

Jag ville vara i spåret hela tiden. Efter en tid bad Elin mig att trappa ner, att skjuta på det hela. Var det verkligen vettigt att åka Vasaloppet när vi precis fått en bebis, kunde jag inte vara hemma i stället? Jag försökte vara tillmötesgående, förstående, men bara på ett sådant vis att jag fortfarande kunde få åka mina mil. Tanken på att ställa in Vasaloppet fyllde mig med skräck. Det var otänkbart.

På ett intellektuellt plan förstod jag att jag var dum i huvudet, jag ville ju vara en schyst pappa och man, men i djupet av mitt väsen var jag livrädd för att bli instängd och det gjorde mig arg. Kunde hon inte förstå att jag bara klarade av att vara närvarande om jag fick vara borta en stor del av tiden?

Jag åkte Vasaloppet till sist. Tog tillbaka mitt löfte om att låta bli. Elin stod apatisk i dörren när jag åkte iväg med bilen upp till Sälen. Hon såg på mig som om jag var död. ¿